enspyred
Little things that inspire me
Månadsarkiv: mars 2015
Duracellkanin på akuten
Vi börjar vänja oss vid sjukhusmiljön. Är det inte det ena så är det det andra. Är det inte Hugo så är det Lilly. Gårdagskvällen spenderades, hör och häpna, på ortopedens akutmottagning i Helsingborg eftersom en viss liten dam med energinivån uppskruvad på max inte kunde låta bli att hoppa i soffan. Det var bara till att packa två väskor, en övernattningsväska till Hugo som strax därefter lämnades hos mormor och morfar och en till Lilly som skulle vistas på akuten på obestämd tid.
Väl på akuten blev vi snabbt och väl mottagna av en sjuksköterska som skickade oss direkt till ortopedakuten för röntgen. Men för att överhuvudtaget kunna kika på Lillys fingrar (som var svullna och blå) var vi tvungna att ge henne lugnande för att göra henne ‘medgörlig’. Skönt tänkte mamma och pappa, det var way past Lillys sovtid och Lilly behövde sova. Men fel hade vi. Resterande 4 timmarna på akuten kan sammanfattas med den här bilden:
Efter cirka 20 minuter som läkarna sa att det skulle ta innan effekten kickade in började vi märka att Lilly blev fnittrig och mycket piggare. Underligt tänkte vi. Skulle hon inte sova nu? Det var inte förrän läkaren berättade att man kan reagera på olika sätt på lugnande medicin, antingen blir man slö och sömnig ELLER så blir man hög och speedad, som vi förstod att vi skulle få ha och göra med en duracell-Lilly!
Jag och Mats har aldrig haft så roligt på ett sjukhus någonsin! Tänk er en full liten 2-åring. Lilly underhöll allt och alla, vinkade och hälsade på personalen och sjöng för de sjuka patienterna.
Det dröjde fram till halv tolv snåret innan vi fick svar från röntgen. Fram tills dess hade Lilly börjat röra sina fingrar igen och svullnaden var inte lika påtaglig. Inget var brutet och vi kunde bege oss hemåt.
Lilly var speedad in i det sista. Klockan tolv somnade vår lilla dotter i bilen och mamma och pappa kunde pusta ut.
Litet ingrepp, enorma känslor
Idag har jag fått uppleva det som man som förälder bävar för. Jag har fått se min käraste Hugo bli nersövd. Det var jobbigt att se honom sakta somna in och bli helt lealös. Även om jag vet att det är för hans bästa så kändes det riktigt hårt att lämna honom i operationssalen. Att släppa kontrollen och lita på att han är i säkra händer. Och det var han ju! Operationen som innebar att doktorn satt in rör i hans öron gick bra och Hugo vakande upp ganska så snabbt därefter.
Om jag inte bara inbillar mig så tror jag att Hugo märkte skillnad direkt efteråt. När vi promenerade på väg till bilen stannade han upp flera gånger, lyssnade, och bara följde med på ett helt annat sätt än tidigare. Underbart att se! Och vi har fått rå om en riktigt glad och go kille sen dess. Tänk er själva att gå runt med lock för öronen hela dagarna, det måste vara en helt nya värld som öppnas för vår lille Hugo!
Nya vaserna redo att flyttas in i Lilly och Hugos rum
Planterade precis dessa fina (mjuka) kaktusar i de nyinköpta vaserna från Bloomingville. Blir söta i barnens rum!
Njuter av vårsolen
Bästa stunden på dagen
…är när vi får väcka dessa två godingar efter deras lunchnap…
Mysig lördag med Moster och kusin Oskar
Hela gårdagen hängde vi med kusin Oskar och moster Jenny.
Först fick vi testa Oskars fotbollsspel. Eller ja, det var väl mest pappa som höll i spakarna.
Moster laddade upp för melodifestivalen genom att sjunga en visa för oss!
Sedan åkte vi till IKEA. Mamma ville visst kolla barnsängar till oss. Tur att Oskar hade sin barnvagn med för det blev rätt tröttsamt efter ett tag. Mamma var så velig.
Roligast av allt var att springa på upptäcktsfärd med Oskar. Han är så cool.
Coolast av allt var nog iof rulltrappan ner. Vi fick stå alldeles själva för mamma.
Ja, dom här två gjorde oss riktigt trötta idag!
Tur att vi kunde mysa in oss hos Oskar och kolla på hans favorit film.
Tack för en mysig dag!
/Lilly och Hugo
Det här med barnsängar
Jag befinner mig för tillfället i djungeln av barnsängar. Vilken ska man ha och hur bör man tänka? När är dom redo att byta från spjälsäng till en alldeles egen säng? Jag tror iallafall att jag har hittat S Ä N G E N.
Växasäng från Mavis. Mycket fin med en enkel design.
Lunchnap utöver det vanliga
Idag blev det en lunchnap utöver det vanliga. Eftersom jag var själv hemma med två barn som vägrade lämna min sida och som slogs om min uppmärksamhet valde jag att ta över dom i vår säng. Hugo somnade på mitt bröst och Lilly låg tätt intill mig med sin snuttis å nalle.
Magi såhär på en eftermiddag
Vilken magisk eftermiddag jag har haft med Lilly och Hugo. Lilly har varit i sitt esse idag medan Hugo kämpade med att hålla Lillys tempo trots sin trötthet. Men oj vad dom har lekt och pratat med varandra.
Lilly och Hugo tog varandras händer och satt och tittade på Ipad tillsammans.
Bilracing runt i huset.
Lilly har idag ätit (förutom flaskan välling som hon kräver direkt när vi kommit innanför dörren) gröt, 1 hel banan OCH mammas hemlagade köttfärssås. Wow, kors i taket. Vi njuter.
Hugo har sagt M A M M A upprepade gånger idag (kanske beror på att han inte mår bra och vill gosa men Mamma är mycket lycklig vilket som)
Och Lilly har spenderat mycket tid med sina dockor. Nytt är nu att dockan får sitta i Lillys knä när hon tittar på TV.
Som sagt, en magisk eftermiddag…
Här kommer familjen Löwkrantz/Andersson hänga i juni
Ocean Beach Club på Kreta. Jajamensan.
Mjölkproteinet spökar igen
Det har varit alldeles underbart att få rå om min lille son idag även om det varit under tråkiga omständigheter. Det började i torsdags då vi misstänkte att Hugo hade fått i sig mjölk på förskolan. Natten till fredagen låg han och vände och vred på sig och kunde inte komma till ro. Det brukar vara det första tecknet på att han har fått i sig mjölk. På fredag eftermiddag var han helt slut och hade dessutom blivit dålig i magen. Sedan dess har vi haft helvetes nätter rent ut sagt. Igår kväll grät Hugo sig till sömns och somnade först strax innan midnatt. Och inte nog med att han redan hade missat många timmars sömn vaknar han sedan klockan fem på morgonen och kan inte somna om för att hans lilla mage gör ont plus att han håller på att klia sönder sin kropp. Den där klådan har vi aldrig upplevt så intensiv som just denna natten. Därför blev vi tvungna att besöka vår snälla barnläkare på Lunds Barnklinik idag som gav honom allergimedicin för klådan. Håll nu tummarna att det hjälper. Mitt mammahjärta håller på att dö när jag ser honom plågas så. Det värsta av allt är ändå att han är så förbaskat trött om dagarna, idag hade det inte varit möjligt att släppa iväg honom på förskolan. Nu hoppas vi bara att det inte håller på i en månad som det gjorde förra gången han fick i sig mjölk. 
enspyred 