Precis så känns det nu när jag har börjat jobba. Det är så himlans roligt mitt jobb. Men jag saknar mina busungar så enormt mycket om dagarna. Känslan när jag sitter i bilen på väg hem om dagarna är en sådan där känsla som man hade när man var nykär ni vet, man håller på att längta ihjäl sig tills man får se dom. Och när man sedan får den där första pussen och kramen så blir man ju totalt knäsvag.
Lilly och Hugo stormtrivs på förskolan. Just nu har dock Lilly svårt för att säga hejdå och gråter floder när Pappa lämnar henne. Men det dröjer inte länge förrän hon är glad igen.
Hemma fortsätter lekandet. Dom busar så fint tillsammans.
